Supercap

Superkondensatorer (eller ibland ultrakondensatorer) är en typ av hybrid mellan ett uppladdningsbart batteri och en vanlig kondensator. De har betydligt högre kapacitans än elektrolytkondensatorer. Ofta anges kapacitansen i farad utan prefix, alltså kanske flera miljoner gånger mer än typiska elektrolytkondensatorer. Superkondensatorer klarar normalt upp till en miljon laddningscykler, vilket är avsevärt mer än vad ett laddningsbart batteri klarar. Jämfört med batterier har dock superkondensatorer sämre energitäthet (Wh/kg). Vanliga användningsområden för superkondensatorer är t.ex. att hantera spänningsbortfall, minnes-backup och lagring av bromsenergi i fordon.

Den vanligaste tillverkningstekniken är EDLC (Electrical Double Layer Capacitor). Tekniken ger en låg märkspänning på endast 2,7 V. För att högre märkspänning ska uppnås brukar de konstrueras med flera seriekopplade kondensatorceller.

Typiska kapacitanser ligger på 0,1-100 F (farad). Betydligt större kapacitanser än så finns t.ex. inom fordonsindustrin.

Normal arbetstemperatur är -40 till +60 °C.

Fördelar: Mycket snabb upp- och urladdning, mycket hög kapacitans, lång livslängd, lågt ekvivalent seriemotstånd (ESR), låg självurladdning (typiskt några μA) samt lågt temperaturberoende. 

Nackdelar: Låg märkspänning, linjär urladdningskurva (vid 50% urladdning har även spänningen sjunkit med 50%).