Motorkondensatorer

Motor- och driftkondensatorer
AC-motorer i ventilationsfläktar, kompressorer, verktyg, avfuktare, pumpar, torktumlare, radonsugar etc. använder kondensatorer. Det finns två användningsområden  hos motorkondensatorer, startkondensatorn och driftkondensatorn. Egentligen är det samma typ av kondensatorer, men de används av helt olika skäl och har olika stor kapacitans. Drift- och motorkondensatorer är förslitningsdelar med begränsad livslängd. När de blir dåliga märks det genom symtom som t.ex. ökat brum, motorn startar inte, säkring löser ut vid start, eller vid belastning är motorn är kraftlös och tappar varvtal.

Startkondensatorn - kickstart
Startkondensatorn används för att hjälpa en AC-motor att komma igång, den ger en extra kick eller knuff till motorn i starten. När motorn uppnår 70-80% av sitt varvtal, där den klarar sig på egen hand, kopplas startkondensatorn automatiskt bort. Bortkoppling av startkondensator sker med en mekanisk eller elektrisk centrifugal-switch. Typiskt har startkondensatorer betydligt högre kapacitans än driftkondensatorn. Kan man ersätta en startkondensator mot en ny med högre kapacitans? Nja det är alltid bäst att välja rätt, men om man ersätter med en kondensator som har 10-15% högre kapacitans går det normalt bra.

Driftkondensator - effektfaktorkorrigering
Används för att faskompensera. När en AC-motor används, blir den en induktiv komponent (genererar induktiv reaktans). Det betyder att ström- och spänningskurvan förskjuts i förhållande till varandra och hamnar ur fas, det blir en fasförskjutning med positiv cos fi vinkel. I en induktiv last kommer spänningen före strömmen. När detta sker uppstår oönskad reaktiv effekt (onyttigt arbete) och motorns verkningsgrad försämras.
Med en driftkondensator kan detta förhållande rättas till. Kondensatorn har en kapacitiv reaktans, där strömmen kommer efter spänningen.  Det blir en fasförskjutning med negativ cos fi vinkel. Kondensatorns kapacitiva reaktans verkar alltså motsatt jämfört med motorns induktiva reaktans. Med hjälp av en driftkondensator kommer fasförskjutningsvinkeln cos fi att minska. Finessen med det är att effektfaktorkorrigering uppstår. Idealet är en effektfaktor på 1,0 där ström och spänningskurvan kommer samtidigt och all inmatad effekt blir till nyttigt arbete. Genom beräkningar kan man hitta ett optimalt förhållande för kapacitansen där den reaktiva kapacitansen motverkar motorns reaktiva induktans. På så sätt kan man få en betydligt bättre effektfaktor, inte 1,0 men ca 0,8-0,95. 

Kan man ersätta en driftkondensator mot en ny kondensator med högre eller lägre kapacitans? Nej, det ska vara rätt kapacitans för den aktuella motorn. Vid reparation och utbyte av kondensator är det viktigt att försöka hitta en kondensator med så närliggande kapacitans som möjligt. Ett felaktigt värde kommer att göra motorn svagare men ändå förbruka lika mycket energi. Om värdet skiljer några procent, t.ex. ersätta 12.5 uF med 12 uF brukar normalt fungera bra.